Vindkraftsfakta

Så här funkar det. Lär dig mer om vindkraft.
LjudinformationFrågor och svar

Vindkraften ökar

Andelen vindkraft ökar både i Sverige och internationellt. Det är en ren och förnybar energikälla som nu står för cirka 20 procent av Sveriges elproduktion.

Under de senaste åren har vindkraften byggts ut i snabb takt både i Sverige och internationellt. Även tekniken utvecklas mot större, högre och mer effektiva vindkraftverk. Under 2020 producerade vindkraften i Sverige 27,6 TWh, det motsvarar cirka 20 procent av den svenska elanvändningen.

Statkrafts vindparker står för närmare sex procent av den vindkraftsenergi som produceras i Sverige. Stamåsen, Ögonfägnaden och Björkhöjden är dessutom tillsammans ett av Skandinaviens största vindkraftsområde.

Enligt de svenska energimålen ska elproduktionen var 100% förnybar år 2040. Vindkraften är ett viktigt bidrag för att Sverige ska kunna nå detta mål. Med en fortsatt stark expansion av vindkraft kommer Sverige även kunna exportera grön el till övriga Europa.

Här är några användbara länkar om du vill veta mer om vindkraft i Sverige:

Svensk Vindenergi
 Energimyndigheten
 Naturvårdsverket

Här kan du läsa mer om vindkraft i Jämtland och Västernorrland:

Vindkraftcentrum

Vind är en energikälla
som aldrig tar slut

Vinden som energikälla kan aldrig påverkas eller utarmas. Den tar aldrig slut. Därför är vinden en av våra förnyelsebara naturresurser. Energi från vinden förnyas i samma takt eller snabbare än vi förbrukar den.

I meteorologiska termer är vind luft som rör sig mellan ett område med högt tryck till ett annat där trycket är lägre. Det som styr lufttryckets variationer är graden av solens uppvärmning. Jordens rotation påverkar också och gör att luften på norra halvklotet rör sig moturs i en virvel runt lågtrycket. Står du med vinden i ryggen ligger det alltså ett lågtryck till vänster. På södra halvklotet är det precis omvänt.

Vindhastigheten som anges i allmänna väderleksprognoser gäller på 10 meters höjd från marken och berättar om medelvinden under en typisk tiominutersperiod. På höjder mellan 120 och 150 meter där vindkraftverks rotorblad fångar upp vinden blåser det mer.

Förutom höjden är det flera faktorer som måste beaktas för att beräkna hur mycket det blåser.

Bland annat påverkar friktionen mot jordytan som bromsar vinden, temperaturskillnader mellan olika områden och mellan olika höjder samt topografin och olikheter i jordytans karaktär.

Terrängen brukar beskrivas i råhet, det vill säga utifrån hur mycket den hindrar vinden. Över vatten är råheten låg medan vinden över land störs av olika hinder som träd och byggnader. Vindkraft på skogsmark innebär mer turbulens och högre råhet. Det gäller att placera ut vindkraftverken så att de fångar vinden så bra som möjligt.

Vindkraftverken får inte heller stå för tätt, då finns risk att de hamnar i lä bakom varandra eller stjäl vind av varandra.

Så här byggde vi våra vindparker

Avverkning och vägbygge

För att bygga vindpark i skog behövde avverkning ske för att lämna plats åt vägar, vindkraftverk och servicebyggnader.

Vägarna består av en infartsväg och interna vägar inom vindparken. I planeringen har vi eftersträvat att ha massbalans, det vill säga att den sand och sten som behövs till vägar och uppställningsplatser kommer från bergstäkter inne i parken. Det minskade transportflödet in och ut ur parken. Även betongtillverkning skedde inne i parken.

Gjuta och armera fundament

Fundamenten håller vindkraftverken på plats. De består av flera ton armering och mängder av betong.

Det finns två olika typer av fundament: gravitationsfundament och bergsfundament.

Gravitationsfundamentet håller tornet och turbinen uppe med sin egen vikt. Det bergsförankrade fundamentet sprängs in i berget med hjälp av vajrar. Vilken typ av fundament som blir aktuellt är beroende på hur marken ser ut där vindkraftverket ska stå.

Varje fundament har flera ton armering och mellan 100 och 500 kubikmeter betong.

Transporter

Att transportera vindkraftverk är alltid en utmaning. Det behövs anpassningar i kurvor, backar och på broar på de allmänna vägarna. Sedan ska även den normala trafiken flyta på som vanligt.

Varje rotorblad är 55 meter långt och väger 12 ton. De levereras i ett stycke och varje lastbilstransport är 62 meter lång.

Tornen levererades i delar som sattes samman på plats. Utöver detta omfattade leveransen turbiner och generatorer. Vindkraftverken till vindparkerna i Ramseletrakten kom med fartyg från Brande i Danmark till Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Där lastades de om för vidare frakt med lastbil.

Vindkraftverken till Mörttjärnberget anlände till hamnen i Tunadal utanför Sundsvall.

Frakten krävde 15 normala lastbilstransporter och 5 specialtransporter per vindkraftverk.

Montera och lyfta

Att montera torn och lyfta på nacell (maskinhus) och rotorblad sker med hjälp av en stor kran.

Innan själva tornmontaget startar lyfts transformator och elenheter in.

Tornen monterades i sektioner separat i en monteringsstation om två enheter i taget. Totalt består tornet av 10 sektioner som går upp till 115 meter.

Man lyfter på sektion för sektion och till sist lyfter man på den övre delen med nacellen, (maskinhuset). När det är klart monteras själva rotorbladen med tillhörande hub.

Antingen lyfts hela rotorn på med alla tre bladen eller så lyfts huben först för att sedan montera bladen ett och ett.

Största problemet i montagearbetet har varit vinden. Det finns en begränsning på 10 meter/sekund och på 115 meters höjd kommer vinden ofta upp i de styrkorna. Det blåser minst under sommaren och därför har de flesta av montagen skett då.

Avverkning och vägbygge

För att bygga vindpark i skog behövde avverkning ske för att lämna plats åt vägar, vindkraftverk och servicebyggnader.

Vägarna består av en infartsväg och interna vägar inom vindparken. I planeringen har vi eftersträvat att ha massbalans, det vill säga att den sand och sten som behövs till vägar och uppställningsplatser kommer från bergstäkter inne i parken. Det minskade transportflödet in och ut ur parken. Även betongtillverkning skedde inne i parken.

Gjuta och armera fundament

Fundamenten håller vindkraftverken på plats. De består av flera ton armering och mängder av betong.

Det finns två olika typer av fundament: gravitationsfundament och bergsfundament.

Gravitationsfundamentet håller tornet och turbinen uppe med sin egen vikt. Det bergsförankrade fundamentet sprängs in i berget med hjälp av vajrar. Vilken typ av fundament som blir aktuellt är beroende på hur marken ser ut där vindkraftverket ska stå.

Varje fundament har flera ton armering och mellan 100 och 500 kubikmeter betong.

Transporter

Att transportera vindkraftverk är alltid en utmaning. Det behövs anpassningar i kurvor, backar och på broar på de allmänna vägarna. Sedan ska även den normala trafiken flyta på som vanligt.

Varje rotorblad är 55 meter långt och väger 12 ton. De levereras i ett stycke och varje lastbilstransport är 62 meter lång.

Tornen levererades i delar som sattes samman på plats. Utöver detta omfattade leveransen turbiner och generatorer. Vindkraftverken till vindparkerna i Ramseletrakten kom med fartyg från Brande i Danmark till Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Där lastades de om för vidare frakt med lastbil.

Vindkraftverken till Mörttjärnberget anlände till hamnen i Tunadal utanför Sundsvall.

Frakten krävde 15 normala lastbilstransporter och 5 specialtransporter per vindkraftverk.

Montera och lyfta

Att montera torn och lyfta på nacell (maskinhus) och rotorblad sker med hjälp av en stor kran.

Innan själva tornmontaget startar lyfts transformator och elenheter in.

Tornen monterades i sektioner separat i en monteringsstation om två enheter i taget. Totalt består tornet av 10 sektioner som går upp till 115 meter.

Man lyfter på sektion för sektion och till sist lyfter man på den övre delen med nacellen, (maskinhuset). När det är klart monteras själva rotorbladen med tillhörande hub.

Antingen lyfts hela rotorn på med alla tre bladen eller så lyfts huben först för att sedan montera bladen ett och ett.

Största problemet i montagearbetet har varit vinden. Det finns en begränsning på 10 meter/sekund och på 115 meters höjd kommer vinden ofta upp i de styrkorna. Det blåser minst under sommaren och därför har de flesta av montagen skett då.

Avverkning och vägbygge:

För att bygga vindpark i skog behövde avverkning ske för att lämna plats åt vägar, vindkraftverk och servicebyggnader.

Vägarna består av en infartsväg och interna vägar inom vindparken. I planeringen har vi eftersträvat att ha massbalans, det vill säga att den sand och sten som behövs till vägar och uppställningsplatser kommer från bergstäkter inne i parken. Det minskade transportflödet in och ut ur parken. Även betongtillverkning skedde inne i parken.

Gjuta och armera fundament:

Fundamenten håller vindkraftverken på plats. De består av flera ton armering och mängder av betong.

Det finns två olika typer av fundament: gravitationsfundament och bergsfundament.

Gravitationsfundamentet håller tornet och turbinen uppe med sin egen vikt. Det bergsförankrade fundamentet sprängs in i berget med hjälp av vajrar. Vilken typ av fundament som blir aktuellt är beroende på hur marken ser ut där vindkraftverket ska stå.

Varje fundament har flera ton armering och mellan 100 och 500 kubikmeter betong.

Transporter:

Att transportera vindkraftverk är alltid en utmaning. Det behövs anpassningar i kurvor, backar och på broar på de allmänna vägarna. Sedan ska även den normala trafiken flyta på som vanligt.

Varje rotorblad är 55 meter långt och väger 12 ton. De levereras i ett stycke och varje lastbilstransport är 62 meter lång.

Tornen levererades i delar som sattes samman på plats. Utöver detta omfattade leveransen turbiner och generatorer. Vindkraftverken till vindparkerna i Ramseletrakten kom med fartyg från Brande i Danmark till Köpmanholmen utanför Örnsköldsvik. Där lastades de om för vidare frakt med lastbil.

Vindkraftverken till Mörttjärnberget anlände till hamnen i Tunadal utanför Sundsvall.

Frakten krävde 15 normala lastbilstransporter och 5 specialtransporter per vindkraftverk.

Montera och lyfta:

Att montera torn och lyfta på nacell (maskinhus) och rotorblad sker med hjälp av en stor kran.

Innan själva tornmontaget startar lyfts transformator och elenheter in.

Tornen monterades i sektioner separat i en monteringsstation om två enheter i taget. Totalt består tornet av 10 sektioner som går upp till 115 meter.

Man lyfter på sektion för sektion och till sist lyfter man på den övre delen med nacellen, (maskinhuset). När det är klart monteras själva rotorbladen med tillhörande hub.

Antingen lyfts hela rotorn på med alla tre bladen eller så lyfts huben först för att sedan montera bladen ett och ett.

Största problemet i montagearbetet har varit vinden. Det finns en begränsning på 10 meter/sekund och på 115 meters höjd kommer vinden ofta upp i de styrkorna. Det blåser minst under sommaren och därför har de flesta av montagen skett då.

Så här fungerar våra vindkraftverk

Vindkraftverken i våra vindparker kommer från Siemens och har den allra senaste tekniken med hög tornhöjd och direktverkande generatorer.

Rotorbladen på vindkraftverken över för vindens rörelseenergi via en direktverkande generator. Det betyder att vindkraftverken inte har någon växellåda, på så sätt kan antalet rörliga delar minska med 50 procent. Det gör att vindkraftverken är enklare att serva och reparera.
När vindhastigheten är högre än 3 m/s vrids maskinhuset så att rotorbladen står vända mot vindriktningen och elproduktionen startar. Maximal effekt uppnås när det blåser 13 m/s. Vid vindhastigheten 25 m/s slår turbinen av för att hindra skador på maskindelarna.
Läs mer om hur det fungerar i frågor och svar

Så här fungerar våra vindkraftverk

Vindkraftverken i våra vindparker kommer från Siemens och har den allra senaste tekniken med hög tornhöjd och direktverkande generatorer.

Rotorbladen på vindkraftverken över för vindens rörelseenergi via en direktverkande generator. Det betyder att vindkraftverken inte har någon växellåda, på så sätt kan antalet rörliga delar minska med 50 procent. Det gör att vindkraftverken är enklare att serva och reparera.
När vindhastigheten är högre än 3 m/s vrids maskinhuset så att rotorbladen står vända mot vindriktningen och elproduktionen startar. Maximal effekt uppnås när det blåser 13 m/s. Vid vindhastigheten 25 m/s slår turbinen av för att hindra skador på maskindelarna.
Läs mer om hur det fungerar i frågor och svar